Debian är ett väldigt framgångsrikt operativsystem, vilket ofta präglar våra digital liv mer än människor kan tänka sig eller är medvetna om. Ett fåtal datapunkter räcker för att klargöra detta. Vid tiden för publikation av detta dokument är Debian den mest populära GNU/Linux-varianten bland webbservrar: enligt
W3Techs använder mer än 10% av webben sig av Debian. Tänk på det: hur många webbplatser hade du saknat idag utan Debian? För att gå vidare till mer fascinerande installationer så är Debian operativsystemet som används på den internationella rymdstationen ISS. Har du följt arbetet som ISS-astronauter utför, kanske via sociala nätverk hos NASA eller andra internationella organisationer? Både arbetet i sig och posterna om det har gjorts möjliga av Debian. Oräkneliga företag, universitet och offentliga förvaltningar litar till Debian för deras dagliga uppgifter, vilket levererar tjänster till miljoner av användare runtom i världen… och i omloppsbana!
Men Debian är mycket mer än ett operativsystem, oavsett hur komplext, funktionsrikt och tillförlitligt ett sådant system än är. Debian är en vision av friheterna som människor bör kunna åtnjuta i en värld där fler och fler av våra dagliga aktiviteter beror på programvara. Debian är sprunget från den avgörande idén om Fri Programvara, att människor ska kunna styra sina datorer, och inte tvärtom. Människor med tillräckligt med kunskap om programvara bör kunna montera isär, modifiera, återmontera programvaran och dela med sig av den programvara som spelar roll för dem. Det spelar ingen roll om programvaran används för oseriösa aktiviteter som att posta bilder på katter på internet, eller om det används för potentiellt livshotande uppgifter som att köra våra bilar och driva de medicinska enheter som botar oss — Debian används i alla av de ovanstående fallen; du bör kunna styra det. Människor utan djupgående programvarukunskap bör också kunna åtnjuta dessa friheter: de bör kunna delegera till människor som de väljer, människor som de litar på, att underhålla eller modifiera de programvarubaserade enheterna åt dem.
I sökandet efter att människor ska kunna kontrollera maskiner spelar Fria operativsystem en fundamental roll: du kan inte vara i fullständig kontroll av en datorenhet om du inte styr över dess operativsystem. Detta är varifrån huvudambitionen för Debian kommer ifrån: att producera det bästa, fullständigt fria operativsystemet. Under mer än 20 år har Debian både utvecklat ett Fritt operativsystem och främjat en vision av Fri Programvara runt det. Genom att göra detta har Debian satt en väldigt hög ribba för förespråkare av programvarufrihet i världen. Debians beslut kring programvarulicensiering studeras till exempel rutinmässigt av internationella standardorganisationer, regeringar och andra projekt för Fri Programvara, när det ska beslutas om något ska anses vara ”tillräckligt fritt” eller ej.
Men denna politiska vision är inte tillräcklig för att förklara varför Debian är unikt. Debian är också ett väldigt speciellt socialt experiment, vilket är starkt knutet till dess oberoende. Tänk en stund på andra vanliga distributioner av Fri Programvara, eller till och med populära proprietära operativsystem. Chansen är att du kan associera vart och ett av dem med ett stort företag som antingen står för huvudutvecklingen bakom projektet, eller åtminstone agerar förvaltare för alla dess aktiviteter som inte rör utveckling. Debian är annorlunda. Inom Debian-projektet tar frivilliga på sig ansvar för alla de aktiviteter som behövs för att hålla Debian levande. Variationen bland dessa aktiviteter är slående: från översättningar till systemadministration, från marknadsföring till förvaltning, från organisation av konferenser till grafisk design, från bokföring till legala problem… programvarupaketering och utveckling inte att förglömma! Debian bidragsgivare tar hand om allt detta.
Som en första konsekvens av denna radikala form av oberoende behöver och förlitar sig Debian på en väldigt mångfaldig gemenskap av frivilliga. Vilken färdighet som helst inom något av de ovanstående områdena, eller andra som du kan hitta på, kan investeras i Debian och kommer att användas för att förbättra projektet. En andra konsekvens av Debians oberoende är att man kan förlita sig på att Debians val inte drivs av kommersiella intressen från specifika företag — intressen som vi inte har några garantier för att de alltid kommer att vara i linje med målet att förespråka människors kontroll över maskiner, vilket alltför många färska exempel i tekniknyheter vittnar om.
En sista aspekt bidrar till att göra Debian unikt: sättet på vilket det sociala experimentet drivs. Trots tron om att det är byråkratiskt, är beslutsfattande inom Debian faktiskt väldigt distribuerat. Det existerar tydligt definierade områden av ansvar inom projektet. Människor som är ansvariga för dessa områden kan fritt köra sin egen båt. Så länge som de håller jämna steg med kvalitetskraven som beslutats om av gemenskapen så kan ingen berätta för dem vad de ska göra eller hur de ska göra sitt jobb. Om du vill ha ord med i om hur något ska göras i Debian måste du ta en risk och var redo att ta på dig jobbet själv. Denna egendomliga form av meritokrati — som ibland kallas gör-okrati — är väldigt berikande för bidragsgivarna. Vem som helst med tillräckligt med färdigheter, tid och motivation kan ha en väsentlig inverkan på riktningen projektet tar. Detta vittnas om av en samling av ungefär 1000 officiella medlemmar i Debian-projektet, och flera tusen bidragsgivare runt om i världen. Det är inte konstigt att Debian ofta omtalas om det största existerande gemenskapsdrivna projektet för Fri Programvara.
Så Debian är ganska unikt. Är vi de enda som noterat detta? Definitivt inte. Enligt
DistroWatch finns det omkring 300 aktiva distributioner av Fri Programvara. Ungefär hälften (omkring 140) är
derivat av Debian. Det innebär att de utgått från Debian, anpassat det till behoven hos sina användare — vanligtvis genom att lägga till, modifiera och bygga om paket — och släppa den resulterande produkten. I grund och botten tillämpar derivaten de friheter from Fri Programvara tillåter om att modifiera och återdistribuera kopior inte endast för individuella delar av program, men också för en distribution i sin helhet. Potentialen till att nå ut till nya användare av Fri Programvara och bidragsgivare genom distributionsderivat är sort. Vi tror att det är i huvudsak tack vare detta blomstrande ekosystem som Fri Programvara nuförtiden slutligen kan vara i klass med proprietär programvara i fält som historiskt ansetts vara svåra att erövra, så som stora skrivbordsinstallationer. Debian finns vid roten av det största ekosystemet av distributioner av Fri Programvara som finns: även om du inte använder Debian direkt, och även om din distributör inte har berättat det för dig är chansen att du just nu drar nytta av Debian-gemenskapens arbete.
Men Debians unikhet får stundtals oväntade konsekvenser. En konsekvens av Debians vision om digital frihet har varit behovet av att omdefiniera vad vi menar med programvara. Debian-projektet har sedan länge insett att som en del av ett operativsystem måste du distribuera massor av icke-fritt material: musik, bilder, dokumentation, rådata, fast programvara, etc. Men hur tillämpar man friheter för programvara för detta material? Ska vi ha olika krav eller ska allt material hållas till samma höga standard av frihet? Debian-projektet har beslutat det senare: allt material som skeppas som en del av Debian bör erbjuda samma friheter till sina användare. En sådan radikal filosofisk position har långtgående effekter. Det innebär att vi inte kan distribuera icke-fri fast programvara, eller grafik som inte får användas i en kommersiell miljö, eller böcker som inte kan modifieras för att undvika att skamfila författarens/förläggarens rykte (enligt tron hos bokförläggare).
Boken du har i dina händer är annorlunda. Det är en bok som är fri som i frihet, en bok som upprätthåller Debians standard för frihet i varje aspekt av ditt digitala liv. Under en väldigt lång tid har den knappa tillgängligheten på böcker som denna varit en väsentlig brist hos Debian. Det innebar att det fanns lite läsbart material som hjälpte till att sprida Debian och dess värderingar, samtidigt som det förkroppsligar dessa värden och påvisar deras fördelar. Det innebar också, ironiskt nog, att vi har väldigt lite sådant material att distribuera som en del av Debian självt. Detta är den första välrenommerade boken som åtgärdar denna brist. Du kan apt install
:era denna bok, du kan återdistribuera den, du kan fork:a denna bok eller, ännu bättre, bidra med felrapporter och fixar för den så att andra i framtiden kan dra fördel av dina bidrag. ”Underhållarna” av denna bok — som också är dess författare — är långvariga medlemmar i Debian-projektet, som förstår att frihetens etos genomsyrar varje del av Debian och har förstahandserfarenhet om vad det innebär att ta på sig ansvar för viktiga delar av Debian. Genom att släppa denna Fria bok gör de än en gång Debian-gemenskapen en tjänst.
Vi hoppas att du kommer att njuta av denna hörnsten av Debian-läsningsfrihet lika mycket som vi gjort.
Oktober 2015
Stefano Zacchiroli (Debian-projektets ledare 2010-2013), Lucas Nussbaum (Debian-projektets ledare 2013-2015) och Neil McGovern (Debian-projektets ledare 2015-sittande)